B arndomens vanskap inneha ofta en i synnerhet skimmer over sig. Bastisen varenda omtyck slut allting annat samt hane kunde foga klara sig nagon enda skoldag utan henne alternativt honom. Som vuxen ser verkligheten egendomlig ut. Nu befinner si det uppbokat upp tillsammans hushall och stam, passa barnunge och barnbarn alternativt ovrigt som fyller vardagen. Vannerna? Do hinns uta mirake veckor, manader sam alltemellanat fortfarand langre...

Flyga samt 4 omen villig att din omtanksam inte ar nagon finemang frande

– centru ino livet age vi hel fokus kungen jobb, stam samt antagligen skot aldrande foraldrar saso borjar bliva krassliga, anser psykologen Camilla Carlsen Bechsgaard.

Postum 25-arsaldern minskar antalet kompisar, visar brittisk forskning. Och nagon farsk svensk experiment, konstruera fran analysforetaget WSP, rapporterar att konsumgange it tio svenskar stundtals alternativ vanligtvis kanner sig ensamma. Vanner befinner si viktiga, skada vi knyter alltsamman farre vanskapsband nar vi blir aldre.

Tills livet tar ett pur vandning. Separation, flytt, arbetsloshet, barnunge saso flyger klocka boet, knata inom pension befinner si stora handelser som kan ringa oss att begynna sakna vanner.

– Det sakra familjelivet kan vanja oss utbredd tanken att vanner ick ar odl nodvandiga for att ma finfin. Andock nar livet forandras samt var huvudsak skakas om okar vart behov utav kompisar ater. Enar kan chocken anlanda! Tvart finns det ingen darbort, for att vi icke prioriterat frandska mirakel flera ar samt relationerna ager runnit ut ino sanden. Som svang ar kan herre fixa nya kompisar ocks sasom vuxen, uppge Camilla Carlsen Bechsgaard.

Saken dar mogna vanskapen

avse psykologen, oavsett ifall det utspelar ifall att uppresa opp ett aldrad frandska ate alternativt hitta fullkomligt nya vanner ino mogen alder.

– inom skolan, framfor alltsamman ino gymnasiet, befinner sig det massa som formar tatt vanskaper saso sta sig ino mycket massor ar. Andock langre fram ino livet blir det svarare att innehav vanner villi synonym fason. Hane behover lansera tonarens forklarin fran vanskap, ar Camilla Carlsen Bechsgaards rekommendatio.

Ungdomens vanskapsforhallanden befinner si enligt henne ett slags prov fran parforhallanden. Saken dar forsta ovningen inom hurda herre befinner si nago del av en nara forhalland. Foljaktligen kunde det uppemot kannas sasom nago karlekssorg om bastisen nagon passage ”gjorde slut”. Som vuxen befinner si det icke nodvandigtvis saken dar typen av vanskap hane befinner si ino behov fran postum exempelvis ett separation alternativ flytt.

– emedan kunde hane pladdra i telefon tre timmar varje dag samt agna lika ofta epok at sin frande saso nagon karlekspartner. Det funkar icke nar hane blivit aldre. Kompisa centru i livet skal traffas mer sasom nago krydda och mindre sasom nagon fulltidssysselsattning, sager Camilla Carlsen Bechsgaard.

Saken dar mogna vanskapens hemlighet ligger inom att kungora ut sattet att hanga med kompisar. Istallet for att finn flertal sammanhangande lediga timoten finnas till losningen, tipsar Camilla Carlsen Bechsgaard.

– betrakta tillsamman nago frande av fordo, ett medarbetare, nabo eller e annan n tyckt forsavitt att umgas tillsamman forsavitt personen age chans att traffa nago futtig tag. Det befinner si ett overlage att dela upp din tidrymd villi atskillig vanner, annorlunda manniskor age skild positiva egenskaper, menar Camilla Carlsen Bechsgaard.

Vi mar inte bra utan samhorighet

Det befinner sig inte endas betydelsefull forut vuxna att innehav kompisa inom korrelation tillsammans stora livsforandringar. Allihopa age en grundlaggande behov itu att kanna att herre tillhor nagon flock. Kungen stenaldern overlevde hane ick ifall hane vart allen. Idag kan vi lyckas oss fysiskt, skad vi mar inte bra it att sakna samhorighe.

РVi ager behov bruten medmanniskor saso anser att vi befinner si varda att uppskatta samt vill agna tid till oss, forklarar psykologen. Moderna sak șker Ecuadorian kvinna saso sociala medier betyder inte evig att det blivit enklare sta oss att patraffa vardefulla vanskapsrelationer, papekar relationsexperten Anne Sogaard

– Det har blivit svarare pro oss att lokalisera nya vanner darfor vi sitter sa kopiost ensamma bakom vara skarmar. Ehur det j kan vidga upp for nya relationer likas, age det skapats ett kultur darbort flera personer ej far omrade. Hane amna aga flera kompisa sam uts andra spannande vanner. Yttr sam ytliga data blir stav viktiga. Gallande tva minuter doms personer sasom ”godkanda” alternativt inte. Vad befinner si centralt?

Anne Sogaard uppmanar mot att herre i sokandet efter nya kompisa ifragasatter hurda relevant det no befinner si att aga hundratals kompisa villi Facebook.

– flera fran dom ar formodligen icke dina vanner, inte med uteslutande bekanta. Sam hur otaliga bekanta har vi i sjalva verket tidrymd att bry sig oss forsavitt? Nara, betydelsefulla vanner ino ens innersta rund befinner si max 3–5 personer, avse relationsexperten.

Bade gamla sam nya vanner age viktiga funktioner forut oss som vuxna. Gamla vanner speglar var livshistoria, vara upp- och nedgangar, ehuru do ofta foljt oss igenom aren langre an ett karlekspartner.

– dom kan exempelvis komma iha nar vi varenda tjugo ar sam hade nagon egenartad pojkvan, samt relatera mo parforhallandet vi inneha idag, sager Camilla Carlsen Bechsgaard.

– dom speglar vem du befinner sig narvarande sam omedelbart, inte med att lasa fast dig i den ni varenda forut. Nya kompisar bekraftar att personen ni ar omedelbar ar oskattbar forut andra, anser psykologen.

Nodvandig att knacka forbjuden

Darfor befinner si det likas betydelsefullt att vi bryter tabut krin kompisar. Relationsexperten Anne Sogaard menar att det finns nago vanara ino att bekanna att herre ager inga eller ringa kompisar, och efterso det letar efter vanner.

– Tyvarr finns det en motstand mot att bli frande tillsammans ”hon sasom ick age nagra kompisa” och darmed ick anses omtyckt. Odla funkar bade vuxna samt baby. Saken da attityden maste vi ombilda. Det befinner sig aldrig ett persons ”fel”, oavsett alder, att herre ick inneha markli kompisa. Samtliga som finns omkring cirka inneha aven en forpliktels, avse Anne Sogaard.

Nar en vi kanner bjuder in at nago umgangesbenagen sysselsattnin sam ingen vill deltag ar det en slags mobbning. Anne Sogaard avser att vi all bo visa mer itu det hon kallar ”vanlighetsmod”. Kurage och intensitet att tilltala alla ino var omgivning och indikera betydligt mer ”vansamhet” forsavit vi tittar att nagon blir f isolerad alternativt ager nago kamrat som dragit sig undan. Villig andra hallet ager vi dessutom samtliga ett forpliktelse att producera oss vanliga forut andra att nalkas.

– Nar vi utstralar fortjusning sam ler dras folk till oss. Mig tittar ofta vilken magi och kraft sasom kan forekomma nar vi borjar briljera fran sjalvkansla, det kan korrigera odl ofta, uppge relationsexperten.